catarinabvall

Igår fick Viktor prova på att söka för första gången. Vi tog med oss J på promenad i skogen. Viktor fick se henne gå in bland snåren för att sedan bara vara borta. Vi väntade en stund och sedan skickade jag ut honom.
Jag vet inte riktigt vad jag skule förvänta mig, möjligtvis att han skulle springa ut för att sedan vända när han inte såg henne, men till min stora glädje så sprang han och sökt tills han fann J, inte bara en gång utan två.

Det var underbart att se han brun och vit med en fin väst på sig springa omkring i snårskogen och söka, full av energi och glädje. ( för att inte tala om glädjen när han hittade J)  Med samma glädje och energi visade han matte vart hon hade gömt sig.

Idag blir det mest att vara på hemmaplan en litan elak bacill har slagit rot i min kropp, näsan rinner rösten sviker och huvudet värker.

/C